Att kunna sätta sig i skuggan på verandan och äta en underbar lunch (en sallad bestående av ruccola, fetaost, tomat, gurka, solroskärnor, rädisor och kryddade och frästa quornbitar. Ovanpå allt lite kebabsås. Helt suveränt gott!) och ha fixat lite i trädgården och veta att efter lunchen så ska du sätta dig och jobba med det roligaste som finns - lera.
Det enda som hörs är vindens sus, fåglarna som kvittrar och getterna (och fåret) som tuggar gräs.
Som sagt, jag har nästan inga pengar, men jag har så jag klarar mig. Vem behöver mer än så? Jag har väl allt jag behöver, tak över huvudet och mat på bordet. Det viktigaste är ändå att ha sin familj nära och att alla får vara friska. Det tar man som en självklarhet men så är det inte för alla...
Man borde verkligen, då och då, påminna sig om allt man har istället för allt man inte har. Det är svårt ibland men oj så viktigt!
Ha en fortsatt skön fredag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar