Radio!!

Peter brukar gnälla på mig att jag är för snäll, att jag har svårt att säga nej.
Men jag säger ju Ja, för att det oftast handlar om saker som jag tycker låter kul. Som en kul grej att ha på meritlistan.
Som tex när jag tackade jag till att vara allsångsledare på midsommarafton...Att jag inte kan sjunga är ju en helt annan femma som jag, just då, inte la in i funderingen. Jag tyckte helt enkelt att det lät som en kul grej. Gjorde det dessutom två år i rad. Men när jag vid tredje året fick ångest redan på nyårsdagen "snart är det midsommar" då kände jag att det var dags att säga ifrån 
Det här är typ 14 år sedan men jag verkar inte ha lärt mig så mycket på de åren...
Idag ringde de från Sveriges radio P4 och frågade om jag kunde tänka mig att gjuta betong i direktsändning...som en kul sommargrej att pyssla med...
Jomen, självklart säger Jenny utan att egentligen fundera på hur det hela ska kunna genomföras eller vilka frågor som kommer att ställas...
När jag lagt på luren och börjat fundera över det hela så blir jag lite lätt illamående...
Va faan (jag veeet Fanny, jag ska inte svära men ibland så måste man ta till kraftuttryck), hur ska det här bli??
Tur att det är redan nästa vecka så jag inte behöver ha ångest så länge...

Dessutom var det väl jag som för ett tag sedan deklarerade att man minsann måste utmana sig själv ibland, för att inte hjärnan ska skrumpna ihop och dö...
Varsågod fru fröken Johansson, här har du din utmaning