Skrivet av en kvinna mitt i livet med begynnande gråhårighet...

onsdag 15 augusti 2012

Onsdag

Åh, vad jag mår bra just nu!
Ni som hatar positiva bloggar kan sluta läsa  (jag läste nämligen någonstans att "man" vill läsa bloggar där någon skriver om en lite besvärligare och jobbigare vardag för att ens eget liv inte ska kännas så tungt. Mig stämmer det inte på men jag kanske är lite ovanlig )
Jag har bestämt mig för att försöka vara mer positiv och glad i livet. Det blir nog lättare och roligare då. Mer flyt liksom
Nu inbillar jag mig att jag är en rätt glad människa (min familj kanske är av en annan åsikt ) men jag har inte alltid lätt att se positivt på saker och ting. Oroar mig lätt för ekonomi, allt som ska göras mm
Jag har fått låna en bok av bästa Lovisa och den har gett mig en tankeställare. Det är the Secret och den läser jag lite i varje kväll och tränar mig därmed i positivt tänkande och en mer avslappnad inställning till livet.

Än så länge funkar det utmärkt. Jag mår super och känner en sådan glädje varje dag, en ynnest att få jobba så här med det roligaste som finns!
Dessutom så blir jag väldigt effektiv när jag mår bra. Idag har jag hunnit massor, baka, tvätta, gjuta betong, bränna en skröj mm

Dagens ängel i betong. (kan nog dock inte lova att det kommer en ny ängel varje dag...) 

Nytränad och nyduschad efter rodd med roddlaget. Så vacker kväll!! Tänk vilken lycka att få tillbringa en så fantastisk kväll ute på den vackraste av sjöar - Sommen.

Har just bytt lakan i sängen och skakade alla kuddar och täcken utanför fönstret. Det fick dock gå fort och jag var tvungen att stänga mellan varje gång för utanför susar fladdermöss förbi i en väldig fart och det kändes som om de skulle krascha in i rutan om den var öppen...

För något år sedan så jobbade Peter natt och tjejerna låg inne hos mig i dubbelsängen. När vi just hade släckt lampan och skulle sova så hörde jag något ljud...det lät som om det var något i rummet...Jag tände lampan igen och mycket riktigt, i taket sitter en fladdermus. Jag reser på mig för att jag ska öppna dörren så att den kan komma ut från sovrummet (att ha den någonstans i övriga huset var inget problem just då, det fick lösas vid ett senare tillfälle) och då börjar den fladdra runt precis över huvudet på mig. Jag får duckande ta mig till dörren och när jag öppnat så kröp jag i säng igen och släckte lampan. Vi låg så en stund och när jag senare tände så var den borta. Och sedan dess har vi inte sett den. Så levde de alla lyckliga i alla sina dagar. Snipp snapp snut så var sagan slut 

Go´natt!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar